Spinkens flykt Del 5
Efter besöket på internetcafeét insåg jag två saker. Sheriffen får söka mig upplysningsvis så mycket de orkar. Det har de inget för för det är just det jag behöver söka, upplysningar, innan jag ger mig tillkänna. I något officiellt sammanhang överhuvud taget. För första gången sedan jag lämnade Moses grop öppnade jag den blå börsen. Milda makter! Den natten jag sov som en nyklubbad sälunge hade håven verkligen gått. Bland skrynkliga tjugor och femtiolappar låg en prydligt ihopvikt bunt femhundringar. Moses såklart. Han ser ut som värsta uteliggaren men det finns en helt annan person bakom.
Jag började med att ekipera mig. Eftersom jag inte visste hur länge jag skulle vara ute på vägarna och övernatta i mer eller mindre provisoriska boningar köpte jag slitstarka arbetskläder. Två par brallor med reflexband både kors och tvärs i både neongrönt och orangt. Ett par rejäla hängslen samt grova kängor och Goretexhandskar. En drös med kallingar och strumpor samt ett underställ från H-H. Som prickelipricken över i blev det en snuskigt dyr men ändamålsenlig midjelång Goretexjacka med löstagbart innerfoder. Allt detta packade jag ned i en bra ryggsäck med midjespänne.
Sedan köpte jag ytterligare två kontantkort till nallen, man vet ju aldrig. I nalleshoppen blev det också en lite billigare bärbar cd med radio och ett par hyfsade Sennheiserlurar. Efter en sväng förbi ÖB hittade jag en stor låda med billiga cd-skivor. Till min glädje fann jag både Metallicas St: Anger och Judas Priest Turbo Lover samt lite annat i samma genré. Nu var ryggan nästan full och halva dagen hade gått. Mer än hälften av innehållet i den blåa börsen likaså. Dags att styra mot Bakvikens camping.
På väg ut ur staden stannade jag vid en mack på motsatt sida av vägen vid den mack jag besökt på inväg. Tankade upp moppen och reservdunken. Svidade om på muggen och slängde, med visst vedmod, de paltor jag hittills färdats i. Men det gällde att färdas med så lite packning som möjligt. Efter en mosbricka drog jag iväg. Tio mil. Det hade blivit kallare. Några stänk på det svarttonade visiret. Men nu var jag klädd. Mot Bakvikens camping!
Fortsättning följer.
Hasta luego you low ridin´ punks!
/grandebarda
Inga kommentarer
Inga kommentarer ännu.
Kommentar RSS TrackBack Identifier URI
Kommentera
