Då jag ställt frågan inser jag att ett svar lär dröja. Om ens någonsin besvaras. Jag anropade då flaggstångsmålarlärlingen som hängde upp och ned i masttoppen om råd. Han skrek bara att han ville ha mera toppfärg, mera toppfärg. Jag stod handfallen. Mina händer hade helt enkelt fallit av. Med stumparna tecknade jag ett nekande och hoppade i spat.
Den yppiga madonnan från Båstad skakade på sitt krusiga kopparröda hårsvall. På frågan; “-Hur blir svampsäsongen i Småland?” – svarade hon; “-Det kommer att blåsa hårt i Sundsvall.” Här undrade jag varför jag överhuvudtaget ställt frågan. Det är väl klart att det kommer att blåsa hårt, överallt, vid någon tidpunkt.
Cykelkedjesamlaren Sigurdsson såg mig komma genom hennes verkstadsdörr. “-Vik hädan Satans hantlangare!” – skrek Sigurdsson gällt. Jag ville bara fråga om vägen till närmaste pizzeria. Men detta utfall fick mig att få ett infall. Jag lät mina horn växa ut under några sekunder. Sedan lät jag exakt 22 kg cykelkedjor fjättra Sigurdsson vid dennes smustiga garagegolv i exakt 10 sekunder. Sedan smög jag vidare. Fnissandes elakt.
Nu kommer vi till den kritiska punkten. Timmen 1½ strax efter midnatt men innan polstjärnan möter orion i position “uppslickad brygga” en torsdag i maj månad år 1999. Denna tidpunkt och händelse är att betrakta som ren fiktion. Således går texten vidare med följande stycke:
“Han tog av sig sin skäggmössa, fes en trudelutt och drack en sjuttiofemma diesel. Sedan tog han en I-balk under vardera arm och gick till arbetet där han provsmakade hårdkokta ägg. Chefen hans hette Deidrik Vinkelhoff och samlade på uppstoppade höns av rasen Pärlhöns, eller som de heter på latin: “Parlor et sveins et sui uggla uggla”. Deidrik gav sin äggprovare ledig resten av dagen. Sedan omfamnade han ömt dessa med möda ditburna I-balkar till skymningen föll.”
Man kan skriva vad skit som helst i en blogg, bara det gör en lycklig.
Hasta luego you low ridin punks!
/grandebarda
